Vilken mardröm!
Vaknade säkert 1000-gånger i natt av mardröm efter mardröm vilket, av någon anledning, resulterade i en något mörbultad och trött Elanor. Jag hostar som en tok och orkar inte börja beskriva hur mitt huvud känns just nu... Min rygg värker, jag borde plugga men varken huvudet eller kroppen lyder. Varje gång jag sväljer sticker det till i nacken och ryggen, är det dåligt? Känns som jag sovit på en igelkott! Värre dagar har man haft, men inte många!
Vaknade vid ett tillfälle efter en av de i särklass läskigaste mardrömmarna i mitt liv, nästan i tårar, då vi fortfarande inte hittat min framtida drömhäst. Det hemska är att när jag väll vaknat så insåg jag att det stämde...
Jag älskar Shahina, tro inget annat, men det skulle vara så roligt att få chansen att komma ut på banorna igen utan att behöva oroa sig lika mycket över gamla ben (och en desto mer ivrig vinnarskalle). Jag vill så otroligt mycket, och jag känner att jag gärna vill komma längre än vad man kanske skulle klara nu med en häst som är lite mer till åren. När man har en häst som är 20 bast så vill man faktiskt inte behöva oroa sig om att man inte hinner med allt vad man vill hinna med innan man slutar vara Young Rider... Självklart förstår jag väll att man inte bara kan "tuta och köra" med en yngre häst ( snarare raka motsatsen då man kanske vill ta hand om dom där unga benen;) ) men att ändå kunna planera framåt lite, kunna hoppas på att vinna, och att inte känna att de bästa åren redan är "passé". Jag vill så mycket, och jag vill inte att mina drömmar ska skada någon av mina hästar. Jag borde för tusan vara stolt över att hon ändå hållt så länge som hon gjort, utan att försöka pressa henne.
Men det är klart, Shahina har ingen lust att pensioneras, men det kanske skulle kännas bättre när den dagen kommer att man inte liksom släpper allt och börjar om utan redan kan.. fortsätta ändå...? Det skulle kännas betydligt jobbigare för mig att behöva "byta ut" en av mina älsklingar i jämföresle med det som skulle vara aktuellt idag: att helt enkelt få "en till" älskling. Då kan jag lugnt och stillsamt ta en dag i taget med vackra Shahina samtidigt som jag kan planera och kanske till och med komma lite längre med en ny liten stjärna. Då försvinner helt plötsligt all press, och jag får en chans att komma så långt som jag alltid hoppats...
Nu tänker ni säkert:
"Men, Nipeta då? Har du glömt bort henne?"
och då är svaret givetvis:
" Nej, det har jag verkligen inte gjort! Men Nipetas tävlingskarriär har inte ens börjat och jag vill gärna ha en häst som jag kan rida lite längre sträckor på idag!"
Ett mellanting helt enkelt! En häst för den lite närmare framtiden ... Jag vill kunna utvecklas, men det betyder inte att tänker sätta mina hästars välmående i andra hand...
(Man är ju bara young-rider tills man är 21, och det vill jag gärna ta vara på.)
Mamma vill ju dessutom, självklart, också rida, detta måste ni komma ihåg! Och som det är nu så skulle en till häst snarare lösa många konflikter av "vem rider vem och när". Nipeta har ju dessutom nästan blivit helt mammas häst sen Dixie gick bort ( det skulle ju vara hur orättvist som helst om jag fick en och en halv häst och hon en 1/2! Då blev det så helt enkelt... ) Det börjar bli lite trångt med en häst som kan tänkas tävla högre på två personer när båda vill...
Vi visste ju inte att Dixie tänkte gå bort när vi köpte Nipeta! Så vi visste inte att vi skulle ställas inför det här dilemat! (Kom ihåg nu att jag var ju faktiskt den som red Nipeta mest innan han blev riktigt dålig... Man hinner fästa sig på typ 9 månader...)
(Dessutom: Jag vet inte hur det är för ditt hjärta men för mig finns det nog med plats att älska tre hästar samtidigt)
Jag är mer än villig att lägga ner tiden, det vet jag. Dessutom kommer jag ha mer tid nu, efter sommarn, i skolan! (wiiiiipiiie)
'
Vilket dilemma! Men ja, om ni känner någon som har en ca 6-7+ årig häst (beroende på hur mycket hästen gjort så är åldern mindre viktig.) som gärna har några mil i bagaget eller är i någorlunda bra form, så kan jag lova att ge den massor av kärlek, stora boxar med mycket utevistelse (innackorderade i ett litet och fint{läs helt underbart } stall längs banvallen/ några kilometers skritt från Akademistallet{läs ridhus} ) , sommarhagar med arabpolare (här hemma hos oss), ridning så många gånger i veckan som den behöver (på banvallen, i stadskogen, i Hågadeln/Nåsten och i ridhuset) och massor med skratt på och av distansbanan.
'
Hästen får gärna tycka om dressyr/ hoppning, men inget stort måste (lika nyttigt som kul) och bör anses vara lämpad för distans (behöver inte vara renrasig arab, men gärna då man brukar hålla sig till det man kan) . Jag tycker om allround hästar helt enkelt, men målet är distans....
Om du känner någon med en sådan häst, som är till salu, så får du gärna säga till!
Jag kommer att älska den personen i all oändlighet! <3 :)
'
'
Dagens må bra musik (behövs)!:
Nu tänker jag försöka läsa lite biologi, önska mig lycka till (kommer behövas...)
/Ella
